älskling jag vet hur det känns

Var och kollade på Kenneth Gärdestad häromdagen.

Alltså han är så bra att få lyssna på. bort med alla tabun!

En psykisk sjukdom är inget att leka med och inte heller nåt man rår för.

Folk är så rädda. Folk har såna fördomar, även jag. Nästa år ska Psykveckan uppmärksammas med pompa och ståt! Ju mer man pratar om det desto mer får folk veta och desto mer folk vet, desto lättare blir det att prata om och desto lättare kommer de som drabbas av det att erkänna för sig själva.

Det var ju så att Kenneth och hans bror Ted Gärdestad gjorde musik ihop. Ted var artisten och musikanten och Kenneth skrev texterna. Det gick väldigt bra för dem men Ted blev psykiskt sjuk och tog tills slut livet av sig. Det kan hända vem som helst.

Alla tänker "joo men inte mig". Kanske händer det inte dig men kanske drabbar det en vän. Frågan är hur man då hanterar det. För idag är det en stor skam. Man ska skämmas. Skämmas för att man inte orkar. Orkar hålla på och leva upp till alla krav som finns. Jag hejar på Kenneth och hoppas att han lyckas.